Hejsan goa vänner!

Detta blir mitt sista inlägg från Örebro på ett tag, för nu jäklar är det snart dags..

Idag är det dagen för det första tramptaget. Ni kan bara gissa de sanslöst märkliga känslor som stormar i mitt bröst och mage. Det är som om jag har 10 olika fack i mellangärdet, och varje fack innehåller en känsla. Allt från idiotpanik till fullständig eufori över att det nu är dags för det jag väntat på och planerat så länge.

Jag hoppas nu att ni alla går in och registrerar era ”mil-bidrag” på min hemsida, eller skickar ett meddelande till mig om vad ni vill bidra med. Eller ring mig för mer information om ni vill,…

I torsdags och fredags var jag i Sälen under Cykelvasans mässdagar, en omvälvande upplevelse på många sätt. Först att få vara en pytteliten del i denna jätteapparat, och dessutom få umgås med Merida-gänget en stund som har hjälpt mig på så många sätt

Jag är helt överväldigad över alla som intresserade sig för min expedition, och alla varma och innerliga kommentarer jag fick under dessa dagar. Jag har aldrig varit så trött och slut efter en mässa förut som jag var i fredags. Men mitt i min kropp brann en eld som bara kan tändas av de kommentarer och lyckönskningar som jag fick, vissa minns jag bättre och starkare än andra, men ingen hamnar högre upp än andra.

Dessutom vill jag sända ett varmt tack till er som också  ville hjälpa mig att hjälpa WaterAid under min expedition. Kunde jag så skulle jag personligen ge er alla en kram. Varje krona kommer att hjälpa!

Ilskan över det som hände i Sälen har nu gått över, och jag överlåter resten till karma.

Hoppas vi snart ses på Våghustorget när jag trampar iväg!!

//Stefan

Pin It on Pinterest

Share This